wihoo

idag hade jag och mamma en intressant konversation. det var nämnligen vårt hus tur att sanda på området, och pappa var inte hemma. hm, varken mammsen eller jag hade en aning om vad som skulle hända, oerhört spännande. på med långisarna och ut i den kilometerhöga snön.

väl ute i förrådet möttes vi av en stor klumpig jävla manick som vi tydligen skulle släpa runt området. resten av förrådet var fyllt av grus och en liten spade.

VIKTIG information är att vägarna runt vårt lilla område inte var plogade, vilket innebar att det blev fruktansvärt tugnt. och svettigt. och hårt.

men som dom riktiga kvinnorna vi är klarade vi det. och in kom vi, nöjda och blöta (obligatoriska snöbollskriget.. mamma som började, vilket hon ångrade senare MOHAH!)

samtal ute i sandningsförrådet mellan mej och mammsen:
emma: jag ska banne mej lära mej att göra sånna här saker själv, jag ska aldrig bli beroende av nån karlslok som ska sköta alla sånna här "karlsysslor".
mamma (till saken hör att jag är lite smått usel på att hjälpa till med hushållssysslor hemma): okej, det är ju bra. men du kanske skulle behöva en karl som kunde sköta "kvinnosysslorna". 

hihi, det var rätt kul tyckte vi. huvudet på spiken liksom.

bussen hade föresten fastnat i läckerby imorse, hm. hittade en okänd men trevlig tant på parkeringen som skulle in till stan, lucky me! helt sjukt är det, folk är så galet trevliga.

jag vill jobba på UD när jag blir stor! gutt, skönt att veta när folk frågar nästa gång.

simhallen idag. det är så galet härligt!! ska börja simma oftare, det äger. fresten, på tal om simning sprang jag på en kompis till familjen som jobbar som journalist i skolentren igår. snopet! hon skulle intervjua den kända simmerskan (pinsamt, kommer inte på vad hon heter, jag och namn liksom..). jag tyckte att hon kunde intervjua mej istället, jag spelar ju tennis och lagfotboll ju, men hon trodde inte på den iden. konstigt. hihi.

nice nice nice.